Emotional roller-coaster week

Pust! Jag är så glad att ha den senaste vecka bakom mig! Veckan har verkligen varit en känslomässigt berg-och-dalbana resa för mig! Vi började veckan med lite prestationsångest, och kände mig lite nervös, det var dags för opponering! 2 dagar med opponeringar att gå på, båda onsdag och torsdag. Jag kände mig kanske inte helt förberedd i rollen som granskare, man är ju ganska hemmablind och har huvudet fullt med sin egen uppsatsarbete, men det gick verkligen över förväntan - vi kunde framföra kritiken på ett positivt och konstruktivt sätt och det togs väl emot, det blev en fin dialog och vi fick mycket beröm från examinatorn. 
Sedan var det vår tur att bli granskade. Jag var nog inte förberedd på den totala sågningen som vi fick. Både av granskare och examinatorn, vi blev ordentligt ifrågasatt på nästan alla punkter, och hårt kritiserade. Examinatorn använde en ganska nedlåtande och förlöjligande ton i sina kommentarer och jag kände att han förminskade vårt arbete. Jag tyckte även att det var himla fräckt av honom att ge beröm till våra granskare för att de hade utfört opponeringen på "ett kaxigt sätt, men med all rätt". Dessutom så blev det ingen dialog, för han ville inte att vi skulle säga något, bara ta emot kritiken. Jag blev ganska snopen och chockad och till slut kände jag att vi bara satt där och sa "ja, visst" och tog emot och gav upp på nåt sätt. Allt blev lite väl mycket för mig och jag bröt ihop och grät ordentligt efteråt, som tur var hade vi haft lite publik under vår granskning, och en av de var en av tjejerna som jag skrev b-uppsatsen med. Hon tog med mig till ett rum och bekräftade verkligen att jag inte hade inbillat mig allt detta, utan de i publiken vart också chockade över att det hade gått till på det viset. 
Nåja, nu ett par dagar senare så känns det marginellt bättre faktiskt, vi har en del att göra innan inlämningen den 5 juni och sedan får det bära eller brista. 
På tal om trevligheter var Malin och jag ute och åt middag, bara vi två i onsdags. Inte så lätt att få till det alla gånger, med vardagspusslet och allt, men det var riktigt trevligt att få prata av sig lite och som omväxling prata om annat än bara skolan. Nu i helgen har jag försökte att helt koppla bort och bara vara med kidsen och njutit.  Vi har kollat på bra filmer, hejat på Måns och Sverige som vann Eurovision 2015!!!,  bakat, grillat och ätit gott och hälsat på min kompis Lanna och varit ute solen tillsammans :-)  Jag har verkligen tankat lite energi och goda vibes känner jag och det kommer jag att behöva inför kommande vecka!!
Imorgon och tisdag ska vi vara på en 2-dagars utbildning borta i Österåkers kommun, vilket innebär 2 timmars-restid enkelväg! Och den håller på mellan 08.30 - 16.00 så jag ska sitta på tåget som går redan vid 06.30 imorgon. Hjälp. Jag är verkligen inte van att gå upp så tidigt, kan bara ana hur trött jag kommer vara på tisdagkväll. Onsdag har vi en heldag i skolan, men lite mera mänskliga tider 09.00 - 15.00. Sedan är det dags för sista handledningen på fredag. Åh så slut jag kommer att vara då!! Men nu måste jag gå lägga mig så jag orkar upp imorgon! Önskar er alla en jättetrevlig vecka! 

Ibland måste man ta en stund...

Fredag igen. Tiden går så himla fort nu, det är verkligen inte långt kvar till inlämningen. Vi hade vår 3.e och näst sist handledning igår. Konstigt att man blir helt nervös och pirrigt inför handledarens kommentarer och feedback! Det blev jag iaf, men handledningen gick över förväntan. Denna gången hade vi med resultat och analys delar och det var så skönt att få positiva synpunkter överlag. Självklart fick vi även kritik och förbättringsförslag, men det är också väldigt hjälpsam att någon annan titta på ens arbete med nya ögon och det var verkligen bra tips som vi fick. 
Jag sitter här nu och jobbar lite på uppsatsen en stund. Mitt upp i allt slog det mig att jag ska vara så jävla stolt över mig själv. Att jag behärskar det svenska språket ändå på den nivå som jag gör. Att jag har läst akademiska, vetenskapliga artiklar på engelska, översatt och sammanfattat de till svenska och att handledaren tycker att de är välskrivna och relevanta. Att jag verkligen drar mitt strå till stacken trots alla utomstående omständigheterna. Att jag vaknar mitt i natten med idéer och synpunkter för diskussionen tyder på att jag kanske riktigt kopplar bort ordentligt, men också är ett tecken på min hängivenhet och viljan att avsluta det jag har påbörjat. Det har varit och kommer fortsätta vara kämpigt ett litet tag till, men jag är så himla stolt och det ska jag minsann oxå vara .