Reta inte min hund!!

Usch vad förbannad jag blir! Jag brukar vara ganska ärlig med att erkänna att jag sällan tycker om andras barn, idag förstår jag ännu mer varför. För en stund sedan började Nero skälla jättemycket, han var ute på framsidan och satt inne på mitt rum. Jag tittar ut och ser en pojke springa snabbt därifrån. Går ut och tittar och står kvar ett par minuter och sedan går in, men det dröjer inte långt förrän han är tillbaka och ropar och knackar på staketet och retar hunden igen. Då börjar jag koka. Går ut och tittar och ser att det står några ungar vid skogskanten, jag ropar att de inte ska reta hunden och får några "okej" som svar.  Går in igen och Nero är ute på framsidan, rätt som det är som kommer lillfispojken igen! Jag ser honom kommande, och då kliver ut och står i dörröppningen, då vänder han sig om och springer iväg. Stannar upp och står bland sina kompisar och tittar på mig " är du ute med skolan?" frågar jag. " Nej" sägar han, och då uppreppar jag mig : reta inte hunden! Alla barn springer därifrån.  Jag tar in Nero, stänger dörren och går in. Nero springer snabbt upp på balkongen, och då ser jag att pojken är på väg tillbaka igen, Nero börjar skälla och jag har fått nog. Tar med mig nycklar och hunden och går efter pojken. Väl uppe i skogen ser jag några fritidspersonal och en klass ungar. Berättar för de att pojken har sprungit ner och retat min hund, trots att jag sagt till. De är superproffsiga och tillmötesgående trots att jag ser på de att de vet precis vilken unge det handlar om.  En kort stund senare kommer 2 vuxna och pojken till dörren, och lilkillen ber om ursäkt för att han har retat hunden. "Det är okej" säger jag och frågar om han vill hälsa. Det vill han inte. Undrar lite grann om jag överreagerat på det hela. Men tror att jag hanterat det rätt bra under omständigheterna. Jag kommer hädanefter vara känd av alla grannskapets barn som " den arga bitchen med hunden" och det kan jag faktiskt leva med.