2 kronor

En liten annorlunda grej hände mig idag: Jag stod i kö i kassan på ICA och framför mig stod en tjej med ett barn i famnen. Hon höll på köpa lite barngrejer och 2 stora paket blöjor. Hon hade med sig några rabattkuponger till blöjorna, men när det vara dags för henne att betala så saknade hon 2 kronor. Jag hade, på några få minuter gjort alla de här iaktagelserna: tittade på hennes kläder, märkte att hon hade kuponger med sig, betalade kontant och såg på hennes min när hon förstod att det fattades pengar. Jag erbjöd mig på en gång att hon skulle få 2 kronor och så fick hon sina varor med sig och det var inte mer med det.
Jag gick och funderade lite på händelsen efteråt, det fick med att tänka för jag brukar faktiskt inte vara den mest hjälpsamma människan ute bland folk. De gånger jag väl anstränger mig, så möts jag oftast med en tom blick eller "nej tack". (Försökte häromdagen att hjälpa en blind gubbe ner från bussen (det syntes tydlig att han var det), då jag hade Aislynn med mig och ville visa att "ibland så kan man faktiskt vara snäll". Han totalt ignorerade mig när jag frågade och forsätte sin långsamma väg ner för bussgången. Försökte då rädda ansiktet och sa till Ais att "han kanske inte hörde mig")
Tycker också att folk är JÄTTEdåliga på att ta emot hjälp av andra. Till och med mammor med barnvagnar - nuförtiden vill ingen ha hjälp, alla vill klara sig själva, och det gör verkligen att människor blir mindre och mindre angelägen att erbjuda hjälp, för vem vill bli nobbad när man försöker vara snäll? 
Men jag undrar om jag hade gjort samma sak om det hade varit någon annan, som faktiskt hade kunnat betala för sig, men saknade vid just detta tillfället pengar. Nu fick jag för mig (kan förstås ha HELT fel) att hon  hade verkligen räknat ut vad varorna skulle kosta, tagit med sig rabattkupongerna, hade pengar så det räckte precis och sedan ändå inte fått ihop det. Eller kanske för att det just var grejer till barnet. Tror inte att jag hade lagt fram några kronor till en pensionär som köpte lite exklusivare varor.... jag vet faktiskt inte. Men slutet av historien var att det kändes ändå bra att göra något, att hjälpa någon som kanske faktiskt behövde hjälp utan att få det att verka som valgörenhet.